Oro som gick över till panik!

Efter den jobbiga natten så fick jag lite dumma tankar i huvudet. Tänk om bebis är död? Tänk om hjärtat slutat slå? Och så googlar man. Man hittar det hemska efter de hemska på google! Ursch! Jag skrev ett inlägg på en mammasida och fick tips om att ringa MVC och få en tid för att komma och lyssna på hjärtat. Så jag ringde. Här kommer man inte fram med en gång, utan man får lämna nummer så får man en tid de ringer upp. 2 timmar senare ringde en BM vid namn Johanna upp. Jag talade om som det var, att jag va orolig att det inte lever i min mage. Så jag fick en tid 45 minuter senare. Jag bor väldigt nära MVC. Den ligger bakom mitt hus. Så det är skönt.

När jag gick dit pumpade mitt hjärta som aldrig förr! Jätte orolig att det inte lever. Vad gör jag/vi då? Ingen bebis i mars? Hela vår framtid spricker! Och om det är dött så hur orolig tror ni inte man är vid nästa försök då? Ursch! Hemska tanke. Tårarna va när när jag öppnade dörren. Jag va ensam där så jag fick komma in med en gång. Samma tjej som ringde mej tog emot mej. Hon sa att det var vanligt att man känner såhär i denna perioden av graviditeten när man inte längre har några gravidbesvär och man inte hunnit känna av bebisen därinne. Hon la på lite gele på min mage och började leta. Hon hittade hjärtat med en gång! Åh så skönt att höra! Nu vet jag att allt är bra och jag inte behöver oroa mej mer. Nu kan jag vara lugn fram till rutinultraljudet.

Glädjetårar när jag lämnade mvc och ringde sen F och talade om att allt va bra. Spelade in ljudet när jag låg där och skickade det till familjen och Evelina! Så nu har jag ljudfiler på vår lilla bebis hjärtslag!

va det en dröm?

Somnade rätt tidigt i går. Men jag blev väckt i natt av något otäckt! Vi såg en skräckis igår, och jag vet inte om det hade med den att göra eller om det faktiskt va bebisen som gjorde detta otäcka med mej.

Jag hade lyckats somna utan täcke på ryggen och rumpan. Så jag vaknade av att någon strök handen över ländryggen på mej. Panik! Jag trodde det va Texas som va där. Han vet att han inte får sova i min säng längre, men ibland brukar han komma och sätta sej på golvet bredvid med och krafsa lite med tassen på mej. Jag vände mej om, men ingen Texas där. Mitt hjärta pumpade! Panik. Kände att jag va för uppjagad och kissnödig för att somna om. Så jag gick upp och kissade. Påvägen till toan så kollade jag till Texas så han verkligen låg i sin korg. Det gjorde han. Nerbäddad under sin filt och sussade så gott. Det tog en timma att somna om. Jag la händerna på magen och kände efter om det va bebisen som levde rövare. Men jag kände inget mer. Tillslut somnade jag om.

Jag vet fortfarande inte va det vad. Det kan ha varit en dröm. Men det kändes så jäkla verkligt! Och att jag vaknade av de!

Vaknade igen vid 07.40 då jag ställt klockan. F hade dragit till jobbet och jag hade tvätt tid. Upp och tvätta och sen gjorde jag frukost och satte mej och kollade på unga mödrar norge.

Ny favorit. Natruell yoghurt laktosfri 4% med lite önos lågkalori hallonsylt med banan och linfrön!

Det regnar och blåser ute idag. Jag som tänkte putsa mina fönster. Får ta det en annan dag helt enkelt. Perfekt väder för film-mys!

Ny vecka startar med möte!

Hej!

Måndagen är här! Vaknade av att F inte hittade sin bilnyckel och hade panik för att han inte skulle bli sen till jobbet. Sen kunde jag inte somna om. Så jag körde igång min iPad. Igår började jag kolla på unga mödrar Norge, när jag inte kunde somna. Så jag låg kvar i sängen och kollade på det i morse. När magen började kurra så gick jag upp och gjorde gröt. Tog med iPad och kollade lite mer. Men sen somnade jag på soffan! Vaknade 10.30! Haha! Utvilad! :-P 

Nu har jag varit ute på en promenad med Texas. Såg att de hade getterna och grisarna ute på gården över. Så vi fick upp och Texas stoppade in nosen igenom gallret och en get och han nosade på honom! ❤️ 

Nöff nöff på gården över. Jag ser denna hagen ifrån mina fönster! Mysigt! Här kommer nog bebis och jag promenera en del. ❤️

Nu är vi hemma igen. Jag ska på personalmöte vid 13 med det gamla jobbet. Jag har funderat en del på om jag orkar behålla min samordnarrollen där. Så idag ska jag nog avsäga mej den från och med 1 november. Jag pallar inte att ha koll på det jobbet nu när jag bara jobbar 3 gånger i månaden och har en liten i magen att tänka på. (Som jag vill tänka på mer än på mitt jobb) Det blir förmycket. Och på det har jag ett nytt jobb som jag jobbar på. Som jag oxå ska ha koll på. Jag behöver nog tänka på mej själv nu. 

Ha en fin måndag! Nu ska jag käka lite sen frukost och göra mej i ordning. Inga mer planer idag. Det gillar jag. Ta det lugnt bara. 

Söndagsmys.

Goddagens!

I går vart de fest. Innan festen så åkte jag med F till Frölunda. Han skulle hjälpa en vän att flytta och jag tänkte passa på att kolla om frölunda torg hade något som jag kunde ta på mej kvällen till ära. Jag köpte faktiskt gravidstrumpbyxor. Även om jag inte fått en jättemage än så känns det väldigt fel att ha något som klämmer åt mitt på magen när man vet att det ligger nått därinne. Köpte även en tröja, strumpor och träningsbyxor/mysbyxor, de va dock inte ifrån gravidavdelningen. Utan jag köpte dem på hms träningsavdelning. Det är såna med hög mjuk kant som man kan vika ner under magen, eller ha över magen sen när den blivit större. väldigt sköna! Köpte gråa och ska nog köpa ett par svarta oxå. Så jag har att byta med. Känner på mej att de kommer bli väl använda när man går hemma och myser. När F va klart så kom han och plockade upp mej. Hem och laga middag och sen sov jag en timma på soffan. Så jag skulle orka med kvällen. Gjorde oss i ordning sen blev vi faktiskt hämtade av Evelina och Daniel och lilla Mathilda. Vi skulle ju till Erika och Robin på förfest och Daniel skulle oxå dit. Så vi fick snällt åka med. :) Evelina och lilla Mathilda hängde oxå med in en sväng. Kul! Det är så det ska vara när man har barn. Man ska inte sitta inlåst med bebisen. Sen behöver man kanske inte stanna hela kvällen när alla börjar bli fulla. Men det är viktigt att man umgås med vänner. Bra för barnet att vänja sej vid oxå tycker jag. Och även bra för vännerna att se att man visst kan vara med även fast man fått en liten familjemedlem.

Vid 22 åkte vi in till stan. Brewhouse va festen på. De körde 22-03. Men det va faktiskt väldigt kämpigt att stå där, gravid, eller framförallt nykter och blanda sej med massa fulla människor! Den enda som var nykter med mej var Daniel. Jag kände att jag pallade inte mer. Jag ville bara hem till sängen. Så jag drog hem strax efter midnatt. Det va skönt. Tog dock en timma med vagn/buss att ta sej hem. Jag känner mej faktiskt tryggare med att åka vagn/buss än att ta taxi. I taxin är man ensam och händer nått så är det ingen som ser. Ingen som kan hjälpa en. Så japp, jag åker buss om jag är själv, taxi om F e med mej. Han ville oxå med hem när jag åkte. Men eftersom han hade spelning på efterfesten som va på ett helt annat ställe så fick han stanna. Han spelade från 5 till 7?! Galen tid! Och jag fattar inte varför de ska ha efterfester? Räcker gott och väl till 3 tycker jag. Men det drar väl in pengar antar jag. Han va iaf hemma vid 7 i morse. Dödstrött! Så nu sover han. Han bad mej väcka honom vid 12. Så han får ut lite av söndagen oxå. Sen får han lägga sej tidigt i kväll istället. Så synd med de här sena spelningarna för dagen efter blir ju helt förstörd. Jag sa till honom att han får antingen tacka nej till spelningar så sent eller så får han inte gå på festen innan. Sova innan och åka och spela när det är dags. Det är ju skittråkigt när han sover en hel söndag! Då hade jag nog verkligen haft måndagsångest.

Genesisfest på brewhouse! 

Mys i sängen när jag kom hem! ❤️

Idag hade jag tänkt städa hemmet. Fixa lite saker som jag inte fått klart. Hade velat ta en sväng till ikea. Men det får blir nästa helg eller under veckan. Herrn här lär inte va så sugen på ikea idag, eller inte körklart heller för den delen. Jag bor supernära ikea så det tar en kvart med bussen. Kan cykla dit. Men hyllan jag vill ha är 190 lång och väger 14 kg. Så det blir nog inte lätt att ta med på varken bussen eller cykeln!

Undra när min hund skall vakna? Han ligger i sängen med F, där han egentligen inte får sova nu. Vi (jag) försöker få honom att sova i sin säng eftersom han ändå inte kommer få sova i sängen sen när bebisen kommer. Funderar till och med på att inte låta honom ens vara i sovrummet. Men det är svårt, dels för att han snart fått vara där i 5 år, och dels för att vi bara har en öppning och ingen dörr till sovrummet. Vi byggde ju till väggen så vi fick ett sovrum. Men vi skippade dörren och har bara draperi. Men nu måste vi köpa en dörr innan bebis kommer. Och jag tycker det är så mysigt att ha Texas i sängen. Men det kanske jag inte tycker sen när jag blivit tjockare och har svårt att vända på mej i sängen. Så nu får vi öva.

Hoppas ni får en fin söndag iaf! Det har varit sol fram tills nu. Nu ser det ut som att det ska börja ösregna närsom! Svarta tjocka moln framför solen. Det hade inte gjort något! Kanske skulle passa på att putsa mina fönster oxå. De e jätte smutsiga efter att vi grillat på vår elgrill i sommar så har det sprätt fett på fönstren! Behöver nya gardiner och ny stång till fönstret i vardagsrummet oxå.. Puh! Det är inte en grej som behövs nu..

Lördag och sjuk irritation har tagit över mej idag.

Hej hopp! 

Vaknade 04.40 i morse, trodde att nu har jag allt sovit ut hela morgonen. Men insåg att det va bara att försöka somna om när jag kollade på klockan. 

Vaknade vid 07.30. Ont i magen och de kändes som det bökade runt därinne. Vet inte om jag drömde att det bökade runt, eller om det verkligen gjorde de. Allt känns lite overkligt. Sen låg jag vaken i sängen en timma innan jag klev upp.

Nu har herrn oxå vaknat. Vi har ätit frukost och han står och pillar med musiken. Han har ju spelning i natt. 

Idag hade jag tänkt plocka lite här hemma. Jag är på ett riktigt jobbigt humör idag känner jag. Ettrig. Så som tur e så ska F iväg snart och hjälpa en kompis att flytta. Känner på mej att jag kommer säga nått dumt annars. Allt irriterar mej idag. Det brukar bara sitta i på morgonen som tur e. Ingen får ta i mej. Alla ljud som alla andra gör blir jag galen på! Bara att Texas rör sej förmycket gör mej fruktansvärt irriterad! Och att det just nu läcker ut musik i f's lurar får jag panik på! De kliar i hela kroppen! Haha! Jag tror jag tar och lägger mej i sovrummet och kollar på tvn istället. Innan jag säger nått olämpligt. Det är ju trots allt ingen annans fel att jag är lättirritetad. Det är ju mina hormoner. Ja eller hormoner som Bebis ställt till med. Frågan e hur jag kommer palla med fulla människor i kväll? Ska ju på fest. Det är Genesis i kväll, och innan det ska vi på förfest hos Erika och Robin. 

Nej jag ska ställa in frukosten efter oss och hoppa in i sovrummet och kolla på tv! Klarar inte av de där j*vla techno:n herrn spelar nu! Blääh! ;-) 

Började smörja insidan och utsidan av magen med kokosfett idag! så nu ska jag väl få bättre ordning på magen. Vet att man inte kan förhindra bristningar genom att smörja. Men mage och tuttar kliar redan. Så det känns skönt att smörja in lite. Kokosfett är väldigt nyttigt! Såklart ekologisk, raw. En är med smak/doft och en utan smak/doft.

Ha en skön dag! Jag ska försöka få denhär irritationen att gå över. Någon som har några knep att dela med sej av?

Inskrivning hos BM och kubtestet.

Samma dag som vi fick veta att jag va gravid så ringer jag MVC där jag bor. Jag fick en tid. Men ganska lång tid efter. Sommaren har drabbat sjukvården hårt. 

Men när dagen väl va här så fick vi en tid tidigt på morgonen så F oxå kunde vara med. Det tycker jag är väldigt viktigt. Eftersom jag bär barnet så är det bra om han är med på allt annat. Jag hoppas han anser det oxå. ;-) Vi fick en underbar kvinna som BM! Jag vägdes in på 57,5 kg. Och fick svara på massa frågor och så. Vi ville gärna göra kubtestet som går ut på att de kollar bebisens sannolikhet att ha ett kromosomfel. Exempelvis down syndrom. Vi fick veta att i Göteborg erbjuds den gratis till kvinnor 35 år eller äldre. Vi andra under 35 år får betala 1500 kr. Men det fick det vara värt! Slippa gå med den oron. Vi kom fram till att om bebis har ett kromosomfel så skulle vi göra abort. (Googla kubtestet om ni vill veta mer om det.) 

När man skall göra kubtestet så vill man veta innan hur långt gången man är. Jag va nästan säker på dagen när bebis blev tillverkad. Men det är likabra att göra ett VUL (vaginalt ultraljud som de gör när det är tidigt i graviditeten.) Men det kunde de inte göra denna dagen så vi fick en ny tid. En tidig tid som F oxå va med på.

Galet nervös va jag den dagen när de var dags! Pirrade och jag var mest orolig att de inte skulle hitta något därinne. Eller att det inte hade något hjärtslag. Det var en läkare som skulle göra denna undersökning på mej. Och läkaren visste inte om att hon skulle jobba. Så där satt vi och väntade och väntade. Vi fick en ny tid tills läkaren hunnit ta sej till jobbet. Så vi gick ner till Mac Donalds och käkade frukost undertiden. Sen va det äntligen dags! Nu va ju läkaren stressad istället och hade ett helt väntrum med patienter. Så undersökningen va hastig och väldigt okänslig. Tråkigt när det var vårt första möte med bebis. Men vi fick iaf se den lilla/lille! Ett litet hjärta som slog för fullt och att vi var i vecka 9+4. Så det stämde precis med det datum jag trodde vi var i. F lyckades ta en skakig bild på vårt mirakel. 

Därinne ligger den liten korv som skall föreställa vår bebis inne i livmodern! Här är bebis bara 7+4 dagar. Men BM lägger alltid på 2 veckor. Så vi var inne i vecka 10 (9+4). Väldigt fint möte och väldigt svårt att smälta de! 

Kubtestet blev inbokat och vi fick tid den 3 september! (Dagen innan vår 2 årsdag! Och dagen innan vår förlovningsdagn nu hade all vår lycka rasat och vi hade redan beställt ringar.) Vi hade valt Frölunda torg för att göra testet. Man får bestämma ställe eftersom vi betalde för det. Hade kunnat gå privat oxå. Men det va enkelt att boka genom BM. Vi hade en tid 15.15 och jag tillbringade hela dagen på torget ihop med Evelina och Mathilda. Fika och kollade i affärer för att ha annat att tänk på. F slutade efter lunch och kom och mötte mej. Fy va nervösa vi va! Kändes som alla i väntrummet kunde höra mitt hjärta pumpa på! Vi blev uppropade ganska snabbt och fick träffa en barnmorska. Hon tog in oss till ett kontor innan och talade om hur allt skulle gå till. Jag hade varit och lämnat blod 2 veckor innan så de hade inför testet. Allt hänger inte på bebis, utan det hänger även på mej och min ålder. Sen när vi gått igenom hur det skulle gå till (som jag redan visste då jag googlat sönder kubtest och även sett film om det) gick vi in i undersökningsrummet. Mitt hjärta galopperade vid de här laget. Mina händer va dyblöta och iskalla! Jag va så nervös! Livrädd att inte lilla bebis skulle leva därinne! Jag fick dra upp tröjan och ner med byxorna lite. För att sen få den där berömda iskalla gelén på magen! Och den började undersökningen. Vi hade en skärm framför oss så vi såg samma sak som BM gjort på din skärm. Det första vi såg va ett litet foster som hoppade runt. Sen sa BM: jag antar att ni såg att den rörde på sej, så det betyder att den lever. Sen såg vi hjärtat. Och i samma stund så rasade min puls och gick ner i viloläge. Mina händer blev varma igen. Sen kunde vi bara ligga och njuta över att titta på den lilla medans BM gjorde det hon skulle. Hon skrev ut 2 bilder till oss. Sen va vi klara. Sen skulle nästa dom komma. Vi gick in på hennes kontor igen. Hon skulle lägga in våra resultat i datorn ihop med mina blodprov. Medans vi väntade så kom nervositeten igen. Både jag och F va sjukt nervösa. Va gör vi nu lixom? Om det visar sej vara nått fel på bebis? Vi har vetat om graviditeten i nästan 2 månader. Orkar man ta bort en sån liten utan att rasa helt inombords? Vi hörde hur hon knapprade på tangenterna och medans hon skrev ut vårt papper så sa hon: ni fick ett väldigt bra resultat. Puuuh! Där kunde vi sluta hålla andan! I min ålder, alltså 30 år så är snitt sannolikheten 1:640 att bebisen har kromosomavvikelser. Om man bara går på åldern. Men med mina blodprov och mätningar på bebisen så fick vi sannolikhet 1:20000! Det är det bästa resultaten man kan få. De räknar inte lägre i Sverige! Sikken lättnad! Vi vandrade därifrån stolta med foton på vår bebis i min hand. Sen firade vi med pizza ihop med F's mamma och mormor! ❤️ 

Vårt lilla mirakel! ❤️

Finaste födelsedagsbarnet!

Idag är med min älsklings födelsedag! Hipp hipp hurra! I kväll ska han firas med middag! Presentera har han redan fått av mej. 

Men nu sitter jag på bussen från jobbet in till stan. Har en klipptid klockan 11. Äntligen! Nu ska hon få ordning på min snea lugg och mina slita toppar! 

Jag ska sen ta en sväng på stan. Köpa saker till middagen i kväll. Fredriks mamma och kanske mormor ska kolla och åta med oss. Jag har lovat att göra en soppa till oss som Fredrik älskar. Och sen blir det lite småplock med ostar, korvar, grönsakstavar, kex, lite rostbiffrullar och såklart sushi! Ska köpa med några insideout! Mm! 

I morgon jobbar jag på mitt gamla jobb. Den kliver jag äntligen på 4 dagars ledigt! Så skönt! Har lite saker att fixa hemma. Sätta upp lite tavlor. Ska göra en fotovägg i vardagsrummet. Behöver bara fylla ut med hans familj oxå! Köpa lite mer ramar och framkalla bilder. Och så e det fest på lördag! Ja nyktert för min fel såklart. Har inte festat på 4 månader nu! Lite sugen faktiskt! Men jag har inget val. Det finns viktigare saker att tänka på nu. 

Ha en fin dag! Kram på er!

Hur gick det till?

Jag vet från min och Fredriks första "dejt"att han ville ha barn. Han frågade mej rakt ut: vill du ha barn? Jag har aldrig vetat om jag vill det. Jag har aldrig som vissa tjejer har, haft namn på mina framtida barn. Jag har aldrig drömt om att köra en barnvagn. Jag har aldrig drömt om att sitta och skvallra på ett fik med mina vänner om hur duktig mitt barn är som redan går, tex. Jag har aldrig tänkt familj. Konstigt va? Nej inte speciellt. Man måste inte skaffa barn. Även om det låter konstigt i vissas öron. MEN från den kvällen när Fredrik frågade mej. Så ville jag ha barn. Med honom. Jag föll på hans fråga. Pladask! Haha! Det tig ett tag innan vi bestämde att det skulle vara vi. Men sen frågan om barn handlade bara om när.

En utan våra närmsta vänner fick barn och jag följde hela hennes graviditet. Det va väl inte det som va det som avgjorde direkt. Utan vi sa att vi skall börja tillverkningen på våren/sommaren så vi skulle få bebisen tidigt på året. Men inte detta året. Så kom maj. Jag minns inte riktigt vad som avgjorde det att vi skulle börja i år. Men jag hade googlar en del och fick råd från vänner att börja "öva" i tid eftersom det kan ta ett tag innan det tar sej efter att man använt preventivmedel. (I mitt fall nuvaring) Jag tog ut ringen 22 maj, 2 veckor tidigare än vad man egentligen ska göra. Men när jag väl bestämt mej så vill jag att det ska gå undan. Noll tålamod för att vänta! Jag fick min mens i vanlig ordning när jag tog ut ringen. Jag hade läst på att cirka 14 dagar från sista mensens första dag hade man ägglossning. Det betyder att hag skulle ha ägglossning runt nationaldagen. Gissa vad vi tillägnade oss åt de dagarna runt den 6 juni? Haha! En vecka gick och vi åkte upp till Värmland. Jag gjorde ett gravtest där och det visade negativt. Jag tänkte det kanske va för tidigt? Jag lät det gå en stund till. Det blev början på juli och vi skulle ner till Alvesta och bygga upp festivalen med Genesisgänget. Jag gjorde ett test innan jag åkte, för att vara på den säkra sidan. Så jag kunde dricka alkohol. Det visade oxå negativt. Lite skönt ändå för då behövde jag inte bry mej om det. Tråkigt att jag skulle få mensen på festivalen bara, tänkte jag. Festivalen fick och jag va inte det minsta sugen på alkohol. Jag va mest trött. Jag fick i mej endast 5 cider och 1 glas vin på hela veckan. Och konstigt nog så växte jag ur min bh under veckan där. Visst min kropp kunde likagärna spöka för att jag skulle ha mens. Men min mens kom aldrig på festivalen. Vi landade hemma en vecka senare och jag hade ett gravtest kvar hemma. Jag var orolig att något inte stod rätt till med min kropp och mensen hade krånglat några månader innan oxå. Så dagen efter när jag vaknade upp hemma så tänkte jag att jag ringer vårdcentralen och får en tid att kolla om något är fel. Men innan det få gjorde jag ett test för att vara säker på att jag inte va gravid. Även fast jag visste att jag inte va det. Jag kissade på Stickan och satte på locket. La testet på badrumsmattan och såg kontrollstrecket kom fram, ingen bebis. Tvättade händerna. Sen gick jag ut. Kom på att jag skulle slänga testet oxå och börjar mej ner för att ta det. Då inser jag att det visst bara inte var ett kontrollstreck man såg utan oxå ett positivt streck i runtan bredvid. Lite panik och undrade om det va fel på testet. Väcker Fredrik och talar om att jag tror att vi är gravida. Han säger: - jaha. Och vänder sej om och somnar om. Jaha? Va e det för reaktion? Jag hade väntat mej lite mer av en panikreaktion? Jag fick det iaf. Och tog på mej träningskläder och gick ut på en Powerwalk och ringde Evelina! Hon skrek av glädje. Jag köpte med ett test till påvägen hem. Ett sånt digitalt som man ser vilken vecka man är i. Jag kissade och i fönstret stod det: gravid 2-3. Jahapp! Jag va gravid. Inget snack om saken. Fredrik vaknade och sa: - hej mamman! Jag visade honom testen, sen åkte jag och jobbade. Tror ni det var lätt att fokusera på jobbet? Knappast. ❤️

Vi hade med andra ord ägglossning 2 veckor senare än vad vi trodde. Just för att jag plockat ut ringen 2 veckor för tidigt. Dagen innan midsommar blev bebis till, av ett nöjesligg. Inte ett ligg just för att tillverka bebis alltså. Känns ännu bättre! 

Den lilla (stora) Hemligheten.

Jag tror att de flesta som följer denna blogg (som inte redan vet) har sett att det skett en liten förändring i mitt liv. Mest min kost. Kanske märker att jag skrivit att jag är trött ofta. Så nu kanske jag ska avslöja att jag faktiskt bär på ett barn! Helt otroligt och vi är superlyckliga över detta! Allt va väl planerat och det gick som det skulle, dock kanske lite snabbare än vi trott. Hur allt gick till antar jag att ni förstått men jag kommer ta och skriva inlägg om allt som skett fram tills nu. Jag går in i vecka 18 på fredag. Så jag har snart gått halva tiden. Jag får försöka dela upp det lite.

Varför jag inte bloggat om det innan är dels för att jag ville se att det gick vägen och dels för att jag ville vänta med att meddela dem på mina jobb. Och det har jag gjort idag. Och det gick bra. Puuh! Varit lite orolig över det när jag bytte jobb nyss och fick sen reda på att jag va med barn precis efter att jag tackat ja till jobbet. Jag har dessutom jobbar dubbelt i början av min graviditet och ni som varit gravid kan nog förstå hur kämpigt det har varit. Kräkts på morgonen och gärna velat sova en kvart i timman för att palla. Det funkar ju inte riktigt så på mitt jobb. Dessutom så har jag ju långa pass. Men jag har gått igenom dem, utan sjukskrivning! 

Som sagt. Jag kommer tala om allt för er. Men vad ni kanske förstår så kommer denna blogg vara rätt så fokuserad på att vi väntar en liten. Det kommer bli endel inlägg om det framöver! Hoppas ni hänger på ändå! 

Jag har inte fått så jättestor mage än, vilket jag tycker e superskönt! Men det syns! Här i vecka 17! ❤️

Här ser man tydlig skillnad på magen! Första bilden är tagen tidigt. Direkt vi fick veta att jag va gravid. Och andra då, i vecka 17. 2 kg har jag gått upp änsålänge. Och jag ska göra allt i min makt att försöka hålla mej under 70 kg gränsen! Jag har 11 kg dit nu. Det skall nog gå om jag inte samlar på mej massa vätska eller får nått cravings av något väldigt onyttigt! Ett inlägg om mina cravings kommer! ;-) 

Dagens lunch!

Mmmmm!!