Så här gick det till när Lowe kom till världen.

Nu har jag fått min förlossningsjounal så jag tänkte jag kunde dela med mig av hur allt gick till. 

Allt började Torsdag 13 mars. Jag hade haft värkar under natten mellan onsdag och torsdag, men de avtog. Så torsdag passade jag på att umgås med Evelina och Mathilda. Ont i magen under dagen och jag fick springa på toaletten för att göra nummer 2 ett antal gånger. Vet att det kan vara ett bra tecken på att det är något på gång. Fredrik kom hem vid 16 och gjorde sig i ordning för att träffa vänner ute på middag. Jag ville vila för jag hade så ont i magen. Ovanlig känsla. Inget jag tidigare haft. Tänkte att detta kan inte va något mer förlossningen så jag tillät honom att åka. Jag la mig i ett bad och slappade lite. Sen gjorde jag mig 2 mackor och te och satte mig i soffan och kollade på tv. Efter en stund kom det en värk. Och en en till. Jag smsade Fredrik och skrev att värkarna börjat komma igen. Och helt plötsligt så känner jag hur det börjar läcka ur mig. Jag sätter dit handen och springer på toaletten. Går vattnet?! Det rinner ur mig hela vägen till toaletten. Jag vet hur fostervattnet ska lukta och vilken färg det har. Och det stämmer. Så jag ringer Fredrik som svarar: Har vattnet gått eller?! he he he.. JA! jag tror faktiskt de! Skrek jag! Panik! Han slängde sig i bilen och kom hem. Undertiden så ringer jag förlossningen och de ber mig komma in på en kontroll. Inga mer värkar hemma. Så jag tar det lugnt och packar ihop det sista och packar Texas saker. När fredrik kommer hem så drar vi och lämnar Texas hos svärmor och sen direkt till Östra sjukhuset som jag fått order om. i bilen hinner jag få 4 värkar på 20 minuter. Inga jätte onda. Men de känns.

Normalförlossningen: Väl inne på östra så får jag träffa en barnmorska som kopplar upp mig på CTG för att kolla bebis och värkarbetet. Där får jag ligga en halvtimma.

CTG

Lite värkar kommer men det är lugnt än. Bebis mår bra. Jag får sen gå på en gynundersökning. Där hon inte kan se att mitt vatten gått. Och jag är inte öppen någonting. Jag börjar helt plötsligt blöda. Hon vet inte om det är hon som skadat något eller om det är ifrån graviditeten jag blöder så jag får lägga mig med mätaren igen så en läkare får kolla på mig. Vi ligger i 2 timmar och väntar. Värkarna håller i. Till slut är det dags för undersökningen. Läkaren gjorde både vanligt och vaginalt ultraljud på mig. Allt såg bra ut men jag blöder än. Han ser även att jag har börjat öppna mig. 1,5 cm. Han ser också att mina fosterhinnor är hela. Så mitt vatten har inte gått. Utan de tror att det va slemmproppen som lösts upp och kom ut hemma. Eftersom jag blöder än så blir jag flyttad från normalförlossningen till specialförlossningen. 

Specialförlossningen: Här får jag träffa en ny barnmorska. Jag får byta om och eftersom jag blöder så måste Jag va kopplat till CTG så de ser att bebisen mår bra. Fredrik får en egen säng intill min så vi kan sova lite. Vi har datorn med oss och kollar på senaste avsnittet av mia på grötö. Sen lyckades jag somna. Va helt slut. Men vaknade till vid varje värk. Och sen kom e in och kollade till bebis för mätaren kopplades bort emellanåt då bebis va livlig och flyttade på sig. Var 6:de minut kom värkarna nu. Vid 7 bytte vi barnmorska. (passbyte) Vi blev tillfrågade om vi ville ha frukost. Jag fick tillåtelse att gå till bb och äta frukost. Sen var jag tvungen att traska tillbaka till rummet för att vara kopplad och äta min frukost där.

Jag får värmekuddar i svanken och på låren. Värkarna strålar ut i sidan på låren. Vid 7.50 är jag öppen 4 cm. Klockan 9.00 får jag lustgas 50/50. 

Himmelriket! 

Självklart skulle han också testa. Jag fick slita den ur handen på honom när värken kom. 

Vid 12.00 kopplas jag bort ifrån CTG och de ber mig gå runt lite för att få igång värkarna lite mer. Jag vill inte gå ifrån lustgasen så jag får en pilatesboll att sitta på. Jag sitter framför sängen och Fredrik sitter bakom mig och masserar. Värkarna kommer nu med 3 minuters intervaller och håller i i ca 75 sek. Långa värkar. Ibland kommer det dubbla. En går upp till 95 och går ner till 50 och sen vänder den och blir en ny värk så jag hinner inte få någon paus. Fruktansvärt. Men jag vill inte ha någon mer smärtlindring mer än lustgas. Så de höjer lustgasen till 60/40. 13:40 frågar jag om de inte kan ta hål på vattnet. Det går så långsamt. Så hon rådfrågar läkaren och de kommer överens om att de kommer göra det. Hon sticker hål och blir själv blöt på ena benet och måste gå och byta byxor. Haha! 14:15 har värkarna ökat och de höjer min lustgas till 70/30. Här är smärta så jobbig och jag hade inte sovit på 29 timmar. Jag va helt slut. Så jag ber om eda. 14.30 byts personalen ut. Jag får en elev med. 14:30 öppen 6 cm. Narkosläkaren är upptagen så de sätter en PCB på mig. Som gör så ont att jag tror jag ska dö. Och den hjälpte inte det minsta! 15:51 sätter de kombinerad ryggbedövning och det är här det går lite snett. Han prickar rakt i ryggmärgen så vätskan börjar läcka. Jag får i alla fall effekt och går ligga 30 minuter på varje sida. Här har jag väldigt svaga minnen ifrån. Jag vet att jag ligger och skakar konstant. Barnmorskan klappar på mig och ber mig slappna av. Men det är omöjligt. Jag skakar bara ännu mer. Barnmorskorna sitter och skriver journalen och jag känner att jag måste börja krysta. De kolla mig och jag är helt plötsligt öppen 10 cm. Dags att börja krysta. Jag ligger på sidan men får lägga mig på rygg när han är påväg ut. Här tror jag att jag ska dö. Jag skriker i masken och gråter. Jag har panik av kraften som kroppen själv ha genom att krysta ut bebis. Jag suger i min lustgas för fulla muggar och somnat till helt utmattad mellan krystvärkarna. De säger att de kan nu se huvudet därinne. Jag ser inte mätaren av hans hjärtljud så jag frågar om han mår bra. Det gör han. Jag frågar om de ser i fall han har något hår. Då skrattar de och säger att jag får nog krysta lite till. Och det gör att jag orkar lite till. Helt plötsligt är han lilla huvud påväg ut och de ber de Fredrik ringa på knappen för att tillkalla undersköterska. Jag får panik och tror att något är fel. Men nej det är dags att föda fram ett barn nu Jenny då behöver vi en till som dokumenterar tid och så. Jag tittar i fredriks ögon och tar ett nytt tag i hans hand. Sen kommer nästa krystvärk och poff så kommer hela han ut och helt plötsligt så har jag honom på magen! Jag fattar ingenting? 17:43 föddes vår lilla Lowe fram. 3810 gr tung och 51 cm lång. Är det en pojke? Säger jag. Det fick jag tydligen kolla efter själv. hehe! Han skrek till direkt så man funderade aldrig på om han levde eller inte. Lillen hade navelstängen löst runt halsen och hade en äkta knut på navelstängen som tydligen är väldigt ovanligt så de sa till oss att ta en bild. Här är allt väldigt suddigt. Det känns som det va en dröm. Lowe bajsar på mig så hela min mage är full i bajs. Men det va inget jag brydde mig om. Jag va så lycklig! Trodde jag skulle börja gråta. Men inte en tår. Jag fattade ju inget. Vart kom den där bebisen ifrån? De torkade av honom och jag klippte navelstängen. Sen va det ju kakan som skulle ut. Det kändes inte. Jag fick en liten bristning så de fick sy. Vågade inte ha Lowe på magen samtidigt ifall jag skulle göra något ryck så Fredrik fick ta av sig sin tröja och ha Lowe hos sig för första gången. Så fint! Ursch jag gråter när jag skriver detta för nu har det verkligen trillat ner! De tvättade honom eftersom han bajsat ner sig och då somnade han under kranen. :) De vägde och mätte honom och gjorde 10 testet. 9-10 fick han direkt. Avdrag för färg. Som typ alla bebisar får. 

Här upptäcker de att jag har en blödning på moderkakan. Så de misstänker att den börjat lossna på mig. Så där har vi anledningen till varför jag blödde. Hemska tanke om hela kakan hade lossnat för då kunde Lowe ha fått syrebrist därinne. :( 

Vi får Lowe till oss och jag får amma direkt. Han tar min bröst med en gång. Helt galet att de kan sugtekniken med en gång! Vi får brickan med mat och blommor och myser på rummet med Lowe som somnar i min säng. 

Jag får information påvägen ner till BB att pga att de satt ryggbedövningen fel så kan jag få huvudvärk då ryggmärgsvätskan runnit ut och det blivit brist på den. Så jag ska be om huvudvärkstablett. Jag får åka rullstol med Lowe i famnen. ♡

På rummet bäddar vi ner oss. Jag med Lowe intill mig. Han sover. De säger till oss att de sover första dygnet. Jag klarar inte att att somna alls. Jag ligger bara och stirrar på Lowe. 

Vem är han? Vad gör han här hos oss? Drömmer jag?

Vid 01 vaknar Lowe och vill inte sova alls. Så vi får gå runt med honom för att få honom att somna till slut. Jag sover ingenting. Jag har börjat få huvudvärk och hade en pöl under ryggen av ryggmärgsvätska. Det strålar i nacken och ut i axlar och rygg. Jag blir rädd så jag ringer på personal. Hon säger att det är ingen så får jag värktabletter. De hjälper ingenting. 

Lördag 15 mars: Huvudvärken är ännu värre. Jag har nålen kvar i ryggen och pumpen tejpad på magen. De fick inte ta ut den på 24 timmar. Jag ringer på klockan och ber om mer värktabletter och frågar vilken tid de ska ta nålen. Det känns inte bra att ha den kvar. De svarar vi 18 kommer de ta den. Fredrik får göra allt under dagen. Han byter blöjor och fixar med Lowe. Jag blir bara sämre. Vi ska få besök vid 13 och jag tvingar mig upp och följer med. Nu börjar jag även bli ljud och ljuskänslig. Jag börjar mår illa så jag orkar sitta med i 10 minuter. Lowe stannar med Fredrik och jag går upp och lägger mig. Fredrik kommer sen med Lowe och åker själv hem för att hämta käk och duscha. Köper med sig godis. Undertiden kommer mina barnmorskor som förlöste Lowe ner till mig och kollar till mig. De ser va dålig jag är och tillkallar läkare. Jag får träffa läkaren och han informerar mig om att jag varit med om en väldigt ovanlig komplikation och jag kommer förmodligen ha denna huvudvärken ett tag. Ett tag kan vara någon dag, i värsta fall veckor. Han sa att det fanns en behandling som kanske kunde hjälpa. Men då va jag va tvungen in på operation dagen efter. De sprutar då in mitt egna blod i ryggen på mig. Men han själv tyckte det va något man skulle undvika.

Jag blev livädd. De tog nålen på mig och sen skulle vi avvakta till morgondagen. Läkaren skulle ta en snack med narkosläkaren för man låter inte en nål sitta kvar. Utan den ska tas direkt efter förlossningen. De gick och jag kände att jag va tvungen att gå på toaletten. Fredrik hjälpte mig upp och skulle stötta mig till toaletten. Men helt plötsligt va smärtan borta! Va fan? lite spänningar i pannan med nacksmärtan va helt borta. Jag vågade inte tro att det va sant! Men jag tryckte på klockan och informerade dem om vad som skett. De vart väldigt glada och lättare!

Söndag 16 mars: Ingen huvudvärk alls! Vi fick ut och åt frukost. Jag mötte sköterskan som varit med när jag snackat med läkaren kvällen innan och hon blev chockad när hon såg att jag va uppe och gick, med dessutom Lowe i famnen! Jag förklarade hur det var och precis då kom läkaren och skulle kolla till mig. De vart förvånade men väldigt lättade att det gick över av sig själv. Vi packade ihop. Lowe blev vägd och hade gått ner 190 gr. Undersökning av barnläkaren och sen fick vi lov att åka hem. Hem och börja livet med vår älskade lilla Bebis. ♡

PS. Utan dig min älskade Fredrik så hade jag aldrig klarar av detta. Du masserade, strök, peppade och pussade på mig precis när jag behövde det. 

Bästa teamet ever. ♡ 

Är han på G?

Jag har funderat på om jag skulle skriva ett inlägg om detta. Eller om jag skulle skita i det. Lite rädd att jag ska känna mig stressad över att veta att andra vet att det kan va på G. Det kan komma mer frågor. Som jag inte vill ha. Men sen tänkte jag att det kan ju va roligt att kunna gå tillbaka och läsa i bloggen om hur graviditeten var. Så jag bestämde mig för att dela med mig. Har jag sagt A, får jag väl säga B. Vet ju att folk är nyfikna. :-) Jag har bett folk att inte fråga så mycket om hur det går. För det är jobbigt att bli påmind. Tiden går ju så sakta redan. Försöker fylla vardagen med andra saker för att dagen ska gå undan. 

I natt 23.30 började det göra ont. Sammandragningarna kom typ var 10:de minut och jag hade mensvärk och tryck bak i ryggen varje gång sammandragningen kom. Så jag antog att det va värkar. Jag låg stilla och kände efter. Tänkte det kanske va tillfälligt. Men icke, det fortsatte på samma sätt. Dessutom kände jag bebis massor. Han sparkade och rörde sig och tryckte neråt! Det ilade så mycket i fiffi så jag började nästan lipa. Och då låg jag ändå ner. Det kändes som om någon stack en kniv i fiffi och vred om. Fruktansvärt! Efter en timma orkade jag inte ligga kvar. Kunde ju ändå inte somna. Så jag gick upp och käkade lite för att jag tänkte att om det drar igång mer så måste jag ha lite energi. Hade ju inte sovit på 17 timmar. Och skulle förlossningen dra igång nu så skulle jag inte få sova på ett antal timmar till. Så lite mat behövde jag i alla fall. Jag tog fram förlossningsboken och läste om smärta. 

För att ta bort tankarna om värkarna. De fortsatte. Men de kändes mer när jag låg ner än när jag satt upp. Jag åt upp och läste klart och sen la jag mig igen. Måste försöka somna. Vid 2 väckte jag Fredrik och talade om vad som sker. Men bad honom sova vidare och så väcker jag honom om det blir värre. Det fortsatte, med blev dock inte värre. Jag lyckades somnade tillslut. Skönt! Jag har varit och tömt magen 4 gånger sen i gårkväll! Haha. Hoppas det är ett tecken på att kroppen gör sig redo. Fredrik vaknade vid 6 och frågade om han skulle stanna hemma med mig idag. Men jag sa att det är bättre han åker och jobbar så hör jag av mig om det blir värre. Han har ju inte så långt hem. Jag somnade om och vaknade 8.30. Då hade jag bara lite lätt mensvärk. Tog med mig Texas ut för att röra på mig lite. Och nu har jag ätit frukost. Bebis bökar för fullt, men jag har inge ont längre. Sammandragningarna är kvar. Och jag känner ett svagt litet tryck nere i magen varje gång sammandragningen kommer.

Antagligen så va det bara bebis som ville luras lite. Eller så är det på G, bara att han kör i omgångar. Skojade och sa att bebis flyttstädar nog nu! :-D Jag ska försöka aktivera mig med lite lugnare aktiviteter idag. Kanske drar det igång igen. Kanske inte. Men det är så sjukt att man längtar efter att det ska göra ont nu. Och det är så spännande att han kan vara här hos oss närsomhelst! ❤️ Älskade lilla bebis. 

Besök hos BM i vecka 41.

Vi bokade in en träff hos BM dagen efter BF bara för att vi trodde vi skulle "slippa" gå dit. Visserligen gillar jag min BM väldigt mycket. Men det är trist att behöva gå över tiden. Egentligen har man inte gått över tiden förrän man hamnar på v.43 Men efter BF känns det som varje sekund blir en dags övertid. Idag ligger vi på +1 dag. Så idag va det dags att besöka MVC. Förhoppningsvis är det sista gången.

❥ Blodtryck: 120/80

❥ Hjärtljud: 140

❥ Magmått: 36

❥ Viktuppgång: + 13 kg

Idag va han fixerad! Äntligen! Vet att det kanske inte spelar så stor roll om han ska komma snart eller ej. Har ju känt att han varit fixerad några dagar när magen helt plötsligt sjönk och han huvud kändes längre ner. Tryck och så. 

Idag fick jag en stark sammandragning när jag la mig och britsen och sen det gjorde ont i nedre delen på magen! Ursch! Han har ju ingen plats kvar alls för att röra sig! 

Han har följt strecket helt! 

Jag fick även träffa barnsjuksköterskan som vi ska ha sen när han är ute. En väldigt gullig kvinna! Henne gillade jag! Men först fick jag en ny tid till BM. På onsdag nästa vecka ska jag dit, OM inte bebis är ute innan dess. Hon suckade när hon såg mig i väntrummet idag. För hon vet att jag började redan in vecka 37 att tjata ut honom. Otålig som jag är! Haha! Så om han inte är ute innan onsdag nästa vecka så kommer vi boka en igångsättning. Tidigast 25:e mars. Men hon sa att det är väldigt ovanligt att behöva sättas igång V. 43 (42+0) 

Så nu är det bara att vänta på att han bestämmer sig för att komma ut. ❤️

Vecka 41 (40+0)

❥ Bebisen:

Nästan alla barn kommer ut innan de har blivit överburna, det vill säga före vecka 43. Efter 43 fullgångna graviditetsveckor börjar moderkakan gradvis att fungera sämre och därförsätter förlossningen igång. De allra flesta förlossningar kommer igång av sig själv, innan det blir aktuellt med igångsättning

❥ Mamman:

Många kvinnor känner att de struntar i förlossningen nu bara barnet kommer ut någon gång. Men det finns flera fördelar med att vara gravid länge. Din kropp hinner mogna, din livmodertapp blir mjuk och hormonet relaxin hinner mjuka upp dina bäckenfogar ytterligare. Det kan göra att du får en smidigare förlossning. Livmodermunnen blir mjuk och börjar öppna sig, och din kropp blir bättre förberedd på att föda barn. Att föda när kroppen sätter igång av sig själv är alltid bäst så länge du mår bra och det inte finns några komplikationer.

Från vecka 40 träffar du din barnmorska varje vecka fram tills du är förlöst. Hon eller han gör de vanliga kontrollerna – mäter livmodern, kontrollerar hur barnet ligger, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Barnmorskan informerar om rutiner kring igångsättning och vid behov remitteras du till förlossningen för igångsättning. Det är lite olika mellan olika sjukhus när förlossningen sätts igång, men det vanligaste är mellan vecka 42 och 43. 

❥ Jag och min bebis:

Nu går mitt humör och tålamod väldigt mycket upp och ner. Jag märker att vädret gör väldigt mycket för hur man mår. Är det grått och tråkigt ute så mår jag skit rent ut sagt. Jag blir trött och får ångest för att jag bara går hemma och inte gör något. Så tråkigt att behöva känna skuld för att man ligger på soffan. Jag skäms när jag inte lyckas ha middagen klar när Fredrik kommer hem ifrån jobbet då jag egentligen inte ska behöva ha några krav på mig själv just nu. Men sån är jag. Att gå hemma dessa 2 månaderna har varit väldigt skönt många dagar men också väldigt långtråkigt. Önskar jag hade kunnat jobba en del under tiden åtminstone. Men det gick inte på mitt jobb. Väldigt skönt att han faktiskt kommer inom 2 veckor nu. Och att våren börjar komma. Vara graviditetsledig de 2 tråkigaste månaderna på året är inget stt rekomendera för en rastlös själ. ;-)

Jag har sovit väldigt olika varje natt nu i slutet. Ibland lyckas jag somna i tid och kliva upp med Fredrik vid 6. Äta frukost och sen sova 2-3 timmar till. Men i natt vaknade jag 02.30 och kunde inte somna om. Klockan är nu 7 och jag har än inte somnat om. 

Har skickat in föräldraledighetsansökan. Så nu får vi se hur lång tid det tar innan det drar igång. Jag har klickat i mån-fred. Så tar jag inte ut något på helgen. Får se om jag klara mej på det. Annars får jag väl ta ut mer. Men jag har i alla fall blivit tipsad på att inte bränna alla dagar om jag klarar mig ekonomiskt på 5. 

Bebis verkar må bra i magen. Han sparkar väl inte direkt. Han har inte plats. Men jag känner honom röra på sig hela vägen från huvudet till fötterna. Krafsande i ljumsken och ens foten gillar han att trycka mot mitt revben. Då kommer rumpan ut på andra sidan. Han har hicka än. Och det är skönt faktiskt för då vet jag att han lever. Det är ju inte alltid så lätt att känna honom nu när han tar upp all plats. Men jag brukar putta till magen och då känner man att han rör på sig. Och ja, han är nu fixerad! :)

Jag är väldigt öm i mina fötter och vader då de är väldigt svullna! Jag har idag premiär på stödstrumporna! Ni som tränar stryka vet hur det känns när ni får "pump" i benen! Så känns det hela dagarna! Det drar i höfterna och det trycker ner i fiffi. Magen har börjat och klia massor! Huden är väl så uttöjd den kan vara! Smörja smörja! (Inga bristningar hittills.) Mina bröst har svällt och är jätteömma helt plötsligt! Som i början! Annars är det inget speciellt som jag har bekymmer med. 

Inte ett tecken på att förlossningen skulle starta den närmsta tiden. Men det kan ju komma plötsligt. Vilket jag hoppas! Så sugen på bebisgos har jag aldrig varit som nu! Vi vill träffa våran bebis! Nu! ❤️

Viktuppgången ligger på +13 kg. Men det känns som +50 kg just nu! Vätska vätska! Som tur är så har vätskan stannar på nedre delen av kroppen. Inget i ansikte. 

10:e Mars - BF dagen är här. (39+6)

Då va dagen här. Dagen har är beräknad att komma. Men inga tecken än. Jag som va helt övertygad att han skulle komma innan BF. Men jag hade fel! 

Jag börjar må illa på morgonen. Mina bröst har svällt upp igen de senaste dagarna och är jätteömma! Så konstigt! Men de förbereder väl sig. Jag är svullen i kroppen och har säkert massa med vätska! Benen känns som bly! Igår skulle jag ställa mig på en stol och det va sjukt jobbigt att ta sig upp på den! Trapporna är jobbiga. Nu är jag ju livrädd att lägga på sig för mycket! Har väl gått upp 13 kg nu. Och undrar hur mycket mer jag kommer hinna gå upp i vätska! :-/ Det är så obehagligt att känna sig svullen och klumpig! Oftast är det på morgonen och sen lägger det sig under dagen. Men idag är det nog som värst. Stel i fötterna och benen. Skulle behöva massage nu! Idag ska jag kräva det! 

Jag har lite lätt mensvärk som kommer och går, men bara pyttelite. Och det gör jätteont att ligga på rygg! Så när jag ska vända mig om i sängen så knakar det till i ryggen! Man får vända sig om snabbt. 

Och jag är hungrig konstant! I går käkade jag sista maten vid 23.30 och vaknade 6 i morse jättehungrig! Nu har jag inte ätit sen dess utan sovit några timmar. Så nu kurrar magen jättemycket igen! 

I morgon har vi besök hos BM, (om han nu inte kommer innan.) så hoppas jag att det är vårt sista besök där. Annars får jag en ny tid om en vecka. Och det besöket kommer jag få en tid för igångsättning om 2 veckor. Vilket jag inte hoppas! Läste att det bara är 5 av 100 som blir igångsatta vid 42+0. Oftast kommer de av sig själv. 

Många tankar nu. Men jag ska försöka släppa det och mysa hela dagen. Trodde det skulle bli solsken idag. Så jag kunde sitta på balkongen. Men det blev visst grått och dimma! Får ta ut lata hunden i alla fall. Kanske kan vandra bort svullnaden i benen! Får kanske ta på mig stödstrumporna! Göra premiär på dem! ;-) 

Ursch! Va negativ jag låter. Men vi längtar så efter att denna gravditeten ska vara över så vi får träffa våran fina prins någongång! ❤️ Han som just nu ligger och trycker mej i ryggen! Svårt att sitta rakt upp! :-P 

Vecka 40 (39+0)

❥ Bebisen: 

Bebisen är omkring 50-51cm lång och väger 3.5-3.8 kg. De flesta bebisar ökar fortfarande i vikt men en del magrar faktiskt vid den här perioden. Det börjar bli trångt i livmodern nu och då bebisen snurrar och vrider sig där inne så kan det hända att navelsträngen lägger sig kring halsen. Omkring 20% av alla bebisar föds med navelsträngen omkring halsen, vilket kan påverka bebisens hjärtljud mot slutet av förlossningen. I de flesta fall innebär det inget hot mot bebisens hälsa och barnmorksan för helt enkel navelsträngen över barnets huvud i samband med födslen.

❥ Mamman: 

Förlossningsvärkarna kan sätta in när som helst. Men det kan också det dröja några dagar - eller veckor – till, särskilt om du är förstagångsföderska. Först efter vecka 42 räknas du som "överburen". Då börjar man övervaka fostret och mamman noga, och förlossningen kan sättas igång på medicinsk väg. En del kvinnor försöker få igång förlossningen genom egna knep, t ex genom att röra ordentligt på sig. Det är förmodligen onödigt - barnet kommer när det är klart. När så värkarna gör att livmodern drar ihop sig allt oftare, och allt starkare, är det dags att kontakta förlossningsavdelningen för att höra om du bör åka in. Nu trycks barnets huvud alltmer ner mot livmoderhalsen, som börjar öppna sig. Om trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, och läcka fostervatten, bör du också kontakta förlossningsavdelningen för vidare instruktioner. 

❥ Jag och min bebis:

Vecka 40, och en vecka kvar till BF. Vi mår väldigt bra. Lite tung i kroppen nu. Fötterna är lite svullna och vaderna värker. Jag har lite ont i magen emellanåt. Och tarmarna börjar fungera efter att jag börjat strö linfrön på gröten. Väldigt skönt! Det gör mycket! Fungerar inte magen så känns inget bra. 

Bebis känns väldigt tydligt hela tiden. Han vrider på hela sig och det hugger till neråt i fiffi när han rör på sig. Aj! Skriker jag. Fredrik tror varje gång att det är dags. Haha! Man letar efter den där berömda proppen varje gång man torkar sig och man väntar på ett "poppande" ljud som endel säger att de hör när vattnet går. Man letar tecken HELA tiden! Lite ont i magen? Är det dags nu? Så blir man glad och förväntansfull! Enda gången man längtar efter smärtan. 

Jag begränsar mig dock inget. Jag gör det jag vill. Vill jag in till stan så åker jag in. Går vattnet så får jag ta det därifrån. Skulle jag begränsa mig så skulle dessa dagar/veckor som är kvar till hans ankomst bli superlångsamma. Och ni som känner mig vet ju att jag inte är någon som orkar sitta hemma och stirra. 

Måste ju också tala om vilket fint hår jag har fått! Jag  behöver tvätta det 1 gång i veckan nu typ! Har haft hårtvätt onsdagar och söndagar, men igår va det fortfarande så fint så jag hoppade över det. Hoppas verkligen det håller i sig och att jag inte tappar halva håret under amningsperioden. 

Min graviditetspenning är nu slut, så jag kommer få börja ta ut mammaledigheten nu. Ska börja fylla i dagar idag tänkte jag. På sidan kan man faktiskt se hur mycket pengar man får när man tar ut vissa dagar. Ska försöka hålla mig till 5 dagar i veckan. Så jag sparar lite dagar. Så det vore väldigt praktiskt om han kom nu så jag slapp ta ut förmånga dagar utan att vara förälder. Borde egentligen ta ut min semester nu. Men det spelar egentligen ingen roll om jag tar den nu eller till sommaren. Så jag sparar den till då. De ger ju dessutom mer lön och det kan jag behöva i sommar. Nu har man ju köpt allt till bebis som vi behöver i början. I sommar kommer man ju få köpa sommarkläder och sånt som man inte tänkt på att man kanske behöver under sommaren för att underlätta för oss och bebis.

Viktuppgången står typ still. +12-12,5kg ligger den på nu. 

Nu väntar vi bara. Fredrik säger till bebis att komma ut varje dag, och han har till och med kommit på att han måste ha mobilen på sig hela tiden. Sötnos! Det som går emot oss är att pojkar brukar ta längre tid på sig att vilja komma ut, och så läste jag att åldern på kvinnan avgör också. Äldre går längre. (I snitt) Går man på mina gener så kommer han innan måndag. Men fram tills dess ska vi mysa och pyssla här hemma så gott det går. ❤️

Besök hos BM i vecka 39.

Vecka 39 (38+3) och dags för besök hos BM. Vi pratade om hur jag mådde och pratade lite om hur det funkar om vi måste sättas igång. Den 24 mars är det som gäller då.  

❥ Blodtryck: 110/70

❥ Hjärtljud: 136

❥ Magmått: 35

❥ Viktuppgång: +12,5 kg

Fortfarande lite ruckbar! Han har då inge brottom ut inte! Han trivs väl. Men de kan ju fixeras i samma stund som de bestämmer sig för att komma ut. Han följer den "vanligaste" kurvan fortfarande. Och det är tydligen ovanligt att de följer den hela vägen sa BM. En riktig mönsterbebis! Magen hade bara växt 1 cm sen sist. Men den växer väl inte så mycket mer nu då. BM såg för första gången att jag lagt på mig lite på benen och inte bara på magen. Och det känner jag att jag gjort. Bh-n har jag fått hoppat ut några hack, och mina trosor har blivit taijtare. Men hon sa att det är bra att jag gjort det så jag har nått att "ta av" när jag ammar. Hon sa att "sammandragningarna" jag känner inte är sammandragningar. Utan det är ligament/foglossningar och så nu när det sliter och drar i allt. Eftersom allt är så uttänjt. Hon såg att jag är lite trött. Och det är jag. Känner mig sliten. Men det är väl inte så konstigt. Det är nära nu! 

Jag fick en ny tid hos BM, dagen efter BF. Och hoppas att jag slipper det! Men det får vi se! Vad det verkar nu så har han inga planer på att lämna min i sida de närmsta dagarna! Hehe Men det vet man ju aldrig. ❤️

Vecka 39 (38+0)

❥ Bebisen:

Nu är bebisen ungefär 50 cm från topp till tå och väger omkring 3,2 kilo. Den växer fortfarande även om den egentligen redan är redo att födas.

De senaste veckorna har bebisen samlat på sig avfall i mage och tarmar. Detta avfall kallas för beck och är grön-svart, och består av hudceller, lanugohår och annat material som bebisen svalt. Detta är den första avföring som bebisen kommer ge ifrån sig efter förlossningen. Ibland händer det att bebisen släpper becket ifrån sig redan i magen och kommer då ut delvis täckt av grön-svarta restprodukter. Särskilda åtgärder vidtas av vårdpersonalen om detta skulle vara fallet.

Om det är en pojke så skall hans testiklar vandrat ned i pungen vid det här laget och när den föds bör båda vara på plats. Hos omkring 1% av alla pojkar som föds har ännu inte testiklarna vandrat ner. Eftersom detta kan orsaka infertilitet och öka risken för testikelcancer så undersöker barnmorskan pojken efter förlossningen.

Bebisens huvud är mjukt och formbart på grund av de s.k. fontanellerna som kan liknas vid rörliga plattor, som ännu inte är sammanvuxna. Dessa är till för att huvudet skall kunna deformeras något för att enklare kunna passera ut genom födelsekanalen. Detta är normal och inte farligt för bebisen, men kan göra att huvudet ser lite underligt ut direkt efter förlossningen, men det återgår snart till normal form.

Ögonen saknar ännu tårkanaler, vilka utvecklas först några veckor efter förlossningen.

❥ Mamman:

Innan dina förlossningsvärkar börjar kan det hända att du upplever förvärkar, vilka inte skall förväxlas med Braxton-Hicks-värkar. Dessa förvärkar hjälper till att utvidga livmoderhalsen och förbereder vattenavgången. De kan försvinna om du ställer dig upp och går omkring en smula. 

Övre delen av din livmoder är nu 16.5 - 18 cm ovanför naveln.

Du kanske känner dig stor tung och otymplig, men håll ut. Målet är inte långt borta.

Bebisen kan födas vilken dag som helst nu. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum.

❥ Jag och min bebis:

Jag mår kanon! Så pigg och alert! Jag har inga bekymmer och börjar fundera på om jag inte skulle kunna gå gravid några månader till. Haha! Men det beror nog just på att det inte är så långt kvar till mål. 

Han känns nu i hela magen! Man känner honom precis ovanför fiffi och upp till revbenen. Han har börjat krafsa i jumskarna på mig och han verkar ligga med ansiktet utåt för man känner hans händer/armbågar när han drar dem under naveln.  Han sparkar fortfarande på samma ställe och rumpan trycks ut på andra sidan. Hickan kör han fortfarande med ungefär 2 gånger om dagen. Duktig bebis att öva! :-*

Sammandragningarna sitter inte längre i bara magen. Nu känns de runt hela ryggen. Det drar och stramar! Och om jag nyser så känns det precis som om jag ska kissa på mig! Men jag har klarat mig än! :-D Det spränger i bäckenet emellanåt och det kommer som små stötar neråt ibland som hugger till. Och mina fötter är ömma när jag vaknar på morgonen. Stela och lite svåra att gå på. Men det försvinner så fort jag gått några steg. Fingrarna är även svullna dem på morgonen. Får inte på mig förlovningsringen direkt. Men väntar jag en stund så går den på utan problem. (Sover aldrig med smycken.)

Urinvägsinfektion verkade jag inte ha i alla fall. Har inte fått något samtal av BM.

Jag sover rätt så bra på nätterna nu. Har en kudde mellan knäna för att inte få ont i höften. Dock så brukar den sida jag ligger på domna bort! Vänder mig väl för sällan om. Och dessutom väger jag ju lite mer nu. ;-) 

Viktuppgången går uppåt på mig. +12 kg nu. Jag har stor sug på onyttigheter på kvällen! Riktigt jobbigt. Jag svävar mellan: "nu får det vara nog! Vill inte gå upp mer i vikt" OCH "va fan, det är ju bara någon vecka kvar! Skit i de! Ät va du vill!" Lite som att jag har en jävel och ängel på mina axlar. En vältränad jävel och en fet ängel! Haha! Men jag försöker att inte stoppar i mig onyttigheter som godis och bakelser varje dag i alla fall. Även om det är svårt att låta bli. ;-) 

Magen sjönk förra veckan. Massor! Men nu verkar den vara uppe på samma plats igen. :-/ Jag är i alla fall sjukt imponerad va liten magen är mot vad jag trodde den skulle vara i vecka 39. Mina vänner förväntar sig en jätte stor Jenny när de träffar mig. Så de blir lite chockade. Även människor som jag inte känner som frågar hur långt jag har kvar, tror knappt på mig. Jag har aldrig velat bli stor som ett hus och önskade mig en liten mage. Så jag får väl vara nöjd. Jag kan avslöja att lite varför jag dragit mig för att skaffa barn tidigare har varit för att jag har varit en av de där korkade som tror att en graviditet "förstör" ens kropp. Ehh jag hade fel. Än har jag inte hittar något fel förutom att jag tror att mina tuttisar förmodligen kommer gå från just tuttisar till slappisar när matandet är klart. Men då har jag bestämt att fixa till dem. Svårare än så är det ju inte. Inga bristningar än heller. Och de lär nog inte komma nu. Om det nu inte är så att jag går över 2 veckor och bli jätte stor. Men det känns konstigt om det helt plötsligt skulle dyka upp när man har mindre än 2 veckor kvar till BF. Oj va ytligt det blev nu. Men jag skriver bara vad jag tänker och känner. Prio ett är att bebis är frisk! En och annan skavank är väl skit samma sålänge han är frisk! Vårt lilla hjärta! ❤️

Vi har gjort 95 %

Här har hon vaknat 3 gånger för att kissa i natt. Nu sista gången vid 4. Och än har jag inte kunnat somna om. Det värker i svanken! :-/ försöker hitta en skön ställning men det är svårt. Lillen Är vaken och rör på sig. Han har nog också svårt att få till en skön sovställning. 

Nu visar appen 5 % kvar och idag är det 2 veckor kvar till BF. I morgon går jag in i vecka 39 (38+0). Tiden har flugit förbi även om det inte har känts så emellanåt. Men nu kan man räkna med att han är här om max 4 veckor. Förhoppningsvis inte för långt efter BF. Helst precis på dagen. Ja okej. Han får komma innan också. Gärna på onsdag om jag får önska! 

Nu känns sammandragningarna starka nere i magen. Det verkligen suger ihop sig och samtidigt så drar det i höfterna. 

Jag har tid hos BM på fredag igen. Det borde väl vara näst sista besöket om han kommer till BF? Inte sista väl? Tror man ska gå en gång till. Och går jag över tiden så blir det ju fler gånger. Då ska man väl få en tid för igångsättning och så. 

Nej nu ska jag försöka få till en skönare ställning så vi kan få ytligare några timmars sömn. Om han slutar retas med att puta ut med rumpan i sidan på mig. ❤️ Retsticka! 

Nu får jag gå "singel" tills han är ute!

Jag brukar inte ha min förlovningsring på mig när jag går hemma. Inga smycken alls. Och Fredrik har bara på sig sin ring när han är ledig och jag påminner honom att ta på sig den. Så nu när jag varit hemma i några dagar så har den legat och vilat. Jag vet att endel nämnt på ig att "Jahapp nu kan jag inte ha min förlovning/vigselring längre" och några har till och med fått klippa upp dem. Så nu när jag klev upp så tänkte jag testa min ring. För jag har ökat i vikt och känner mig lite svullen nu. 

Och japp, vätskan har landat här också nu! Vecka 38. Ringen går inte på längre! Så nu får jag gå "singel" till prinsen är ute. :-P Åh vad jag längtar tills allt är som vanligt igen! Använda mina saker/kläder, äta vad jag vill (Ostar, ostar och ostar!!) och träna! Så jävla sugen på ett svettigt pass på gymmet.

Nu ska jag försöka dra ner på sockret och för mycket snabba kolhydrater så kanske vätskan dämpar sig lite. Vill inte se ut som en flodhäst sista veckorna! Hehe! Som tur är så har inget satt sig i ansiktet. :-* (än)

Svårt att somna.

Varje gång det skett en förändring i min graviditet så har jag så svårt att somna. Efter ultraljuden som vi varit på (4 st) så är jag som att jag är hög på kvällen. Mitt hjärta pumpar på och jag kan absolut inte somna. Min hjärna går på högvarv och alla tankar kommer på en och samma gång. Jag har lyckorus i kroppen samtidigt som jag är vettskrämd.

Jag har känt sammas sort sparkar och jag vet precis vart han sätter sin fot. Har han hicka så vet jag precis vart jag ska lägga Fredriks hand om han vill känna. Men nu idag har han bytt ställning helt. Det som är störst är att han halkat ner så mycket. Då börjar tankarna. Och då tänker man ett steg närmare. Varje gång nått nytt händer i kroppen så blir man pirrig och inser att nu är det snart dags ju. Och det är ju faktiskt det. Inte ens 3 veckor om han kommer innan bf. På tisdag är det 2 veckor kvar. Och tisdagen efter det 1 vecka..

Nu blir jag nästan lite för pirrig och börjat tänka, nej inte än! Stanna en stund till! Har jag verkligen gjort allt jag ska innan han ska komma? Är det något jag glömt? Då skapas nya listor i mitt huvud. Ja just de! Texas ska vaccineras i mars/april. Kanske ska gå och göra det innan bebis kommer? För inte kan man väl ta med bebis till veterinären som ligger på 10 minuters gångavstånd hemifrån. Haha! Det är väl bara en försvarsmekanism. Det är ju detta vi gått och väntat på, Jag och Fredrik. Att bebis ska bli redo och vilja komma ut till oss. Vi vill fylla våra vardagar, helger, högtider med kärlek till vår bebis. Vår gemensamma bebis. Vårt kött och blod blandat i ett mirakel. Det är så fantastiskt att få gå igenom en sån här grej. Helt galen, men helt underbart! Att det går att få till en bebis är otroligt.

Nu ska jag gå och lägga mig och funderar, klappa på magen och sen försöka somna i alla fall. Nu är klockan över midnatt och gravidappen visar att det är endast 6 % kvar. 6 fjuttiga procent! 94% gjorda.  17 dagar kvar.

Känguru!

Idag känns det som magen har trillat ner ännu ett snäpp! 

Nu tror jag banne mig att han har fixerade sig! Han har dessutom bytt sida. Hickan sitter numera på höger sida och buffar och knuffar från knä och fötter sitter på vänster sida. Så ett han har gjort ett halvt varv. Magen tynger ner så nu får man gå lite bakåtlutad! Hehe. Känns som bebis sitter i en påse på magen nu. Som en liten kängurubebis! 

Jag är så nyfiken på är han tänkt komma ut till oss! Och jag är jätte pirrig inför hans ankomst! Det börjar trilla ner nu i mitt huvud att det snart är dags! Man tänker hela tiden: på tisdag går jag in i vecka 39, kommer han innan det? På fredag ska jag till BM, hinner han komma innan det? Nästa helg är det spelning igen, hinner han komma innan det? Jag är så nyfiken på dig lilla bebis! ❤️ 

Dra i pluggen lilla bebis!

Dra ur den bebis!! :-* Kom ut till oss! 

Det är så sjukt att man inte vet när han ska komma. Bara han vet när han är redo. Spännande och skrämmande på samma gång. Tänk ändå att det lixom kan dra igång vart som? I kön på Hemköp? I badet? Vad jag förstått så drar de flesta igång på natten. Så om jag drar för fönstren och ligger i sängen dygnet runt så kanske han luras ut tidigare? ;-) 

Tappat magen?

Idag spränger det i sidorna och magen tynger ner. Har han sjunkit så mycket helt plötsligt? Fixerad? Känns väldigt annorlunda i alla fall. Jag kan sitta upp utan obehagliga sparkar och tryck upptill. 

Ska hoppa i ett bad och softa lite. Så ska vi se sen om den hänger kvar därnere eller om han hoppat upp igen! :-D 

3 veckor..

Idag är det måndag. Endast 3 veckor kvar.

Jag har ju ont emellanåt av förvärkar och fick frågan om jag tänker: "shit, är det dags nu?" Men det gör jag inte. Jag är så inställd på att han inte kommer komma före 10 mars så jag tänker inte alls att han kan komma innan. Jag tänker snarare att han kommer efter 10 mars. Så det är skönt. Då känner jag mig inte så inlåst och "måste sitta hemma ifall han kikar ut". Jag tänker att min förlossning kommer ta evigheter. För får jag en snabb och relativt lätt förlossning så är det en bonus. Men längre än så kan jag inte tänka. När jag kommer till tiden efter förlossningen så är det svart. Tiden med barnet har jag sjukt svårt att föreställa mig. Finns inga bilder i huvudet alls. Mer än bilder på såna stunder jag längtar efter. Som att ha bebis mellan oss i sängen. Mysiga morgonar med frukost med min nya familj samlad. Första barnvagnspromenader. Men det är ju såna bilder de flesta har. Det är med skräckblandad förtjusning som jag längtar efter tiden med bebis. Se hur jag blir som mamma. Hur jag kommer hantera det. Väldigt spännande!

7,5 % kvar, 21 dagar = 3 veckor till BF. I morgon räknas han som "färdigbakad" och kan i regel komma när som helst. 

Ägget! ❤️  En utav de finaste bilderna Ilda tog på mig. Denna ska upp på väggen helt klart. Svärmor hade en jättefin ram (som man sätter in flera bilder i) som jag blev sugen på så jag ska kolla vart hon köpt den så ska jag fylla den med bilder från fotograferingen. ❤️ 

PS. Ramen fanns på chilli! Så jag får ta en sväng dit! http://m.chilli.se/sv/artiklar/katarina-fototavla-vit-52x52-cm.html ds.

Besök hos BM i vecka 37.

Så va det dags för att kolla till lillen därinne igen.

Vi började med att ta proverna och trycket. Sen lyssnade hon på hjärtat och klämde på magen. Jag fick känna hans lilla huvud igen. Det va fortfarande lite ruckbart, men han hade sjukit lite mer. Hon sa återigen att min mage va så fin! Att hela min graviditet va så fin. Då skrattade Fredrik till och då sa hon: Jo men Jenny har nog den finaste magen jag sett på mina patienter. Hihi! Då blir man varm i hjärtat! ❤️ Hon kände även lilla foten som den andra BM kände igår. :-) och som jag får sparkar ifrån hela dagarna. Just nu håller han på med någon slags vattengympa därinne och trampar för fullt. 

Hon trodde inte att det var förlossning på G som den andra BM sa igår. Man blir lite förvirrad när de säger så olika. Men jag tänker att han får ta den tiden han vill. Jag är bara ivrig men som sagt. Vill han ligga därinne tills jag är i vecka 41+6 så får han väl det. Då är det 38 dagar kvar. Då hinner jag fixa lite mer här hemma. ;-) 

Urinprovet fick jag aldrig svar på idag. Hon hittade inget svar och den BM som hade tagit emot mig igår hade gått hem. Så jag ska tillbaka på måndag igen och lämna ett nytt prov. :-( just nu känns det ju som att det kvittar. För nu är det ändå så nära. Jag ville ju bara ha mediciner för att lugna sammandragningarna, om det nu är uvi som gör att de kommer så ofta. Nu kommer jag få sitta med dem i helgen ändå. Suck.. 

Vi gick igenom min graviditet. Hur jag tycker den varit och om jag skulle kunna tänka mig att göra det igen. Sen gick vi igenom förlossningsbrevet. Hur jag vill ha det/inte vill ha det. Men det tänker jag inte skriva om här. Det håller vi för oss själva. 

 

❥ Blodtryck: 120/80 

❥ Järnvärde: 138 

❥ Magmått: 34 

❥ Hjärtljud 136 

❥ Viktuppgång + 12 kg. 

Så "högt" blodtryck har jag aldrig någonsin haft! Det är inte högt på en vanlig människa men eftersom mitt ligger så lågt annars så bli man ju lite chockad. Men det är ett bra tryck. Hon förklarade att i början på graviditeten så brukar man ha lite högre, sen i mitten så går det ner och sen i slutet så går det upp lite igen. Och det är precis så det varit på mig. 

Järnvärdet va det högsta jag haft också under denna graviditeten! Jag hade inte ens så bra på första järnvärdet! Så jag har helt enkelt tagit mig bra på järntabletterna som jag tar ett piller av varje kväll. 

Magen hade växt 2 cm sen vi va där sist. 

Och hjärtljudet va som sist. ❤️ 

Vikten är väl inte så betydlig kanske. Men 12 kg? Vart fan sitter de?! Haha! en förklaring kanske är att jag är just nu inte är så stor besökare av toaletten. Eller jo men just nu är det bara nummer 1 som funkar som det ska. Så jag ska köpa laktulos i morgon. Kanske man går ner ett kg eller två! För magen känns verkligen full nu! Puuh! :-P

Hon bad mig även att lägga av med powerwalk om jag kör det. Det är bra om du lägger på dig lite fett för sen när du börjat amma så kommer bebisen ta allt från dig och du kommer vara som ett streck! Hahaha! 

Nu ska jag tillbaka om 2 veckor. OM jag då inte redan hade fött! Avslutade hon det med. :-D hihi så spännande! 

❤️

Urinvägsinfektion?

Nu har jag pratat med en utav barnmorskorna på MVC. Jag har haft sån mensvärk till och från så jag orkar ju inte göra något. Sen är sammandragningarna så starka att jag måste böja mig fram ibland. Så jag ringde dem. Tänkte bara kolla om jag kunde ta värktabletter för att få bort smärtan. Men hon tyckte jag skulle komma upp till morgonen och lämna urinprov för att se så jag inte går med urinvägsinfektion. 

Magen är stenhård mest hela tiden. Kan inte vara så trevligt för vår lilla kille. :-/ önskar att värkarna kunde komma igång istället så vi får ut vår älskling! ❤️ Man går ju mest hela dagarna och väntar nu. Svårt att göra något annat när sammandragningarna är så intensiva. 

Vecka 37 (36+0)

❥Bebisen:

Din bebis ära 34 cm från huvud till stjärt och omkring 48 cm från topp till tå och väger runt 2.8 kg.

Bebisens ansikte har blivit rundare och ser nu mjukt och knubbigt ut. Bebisens huvud är fast men inte hårt, eftersom det behöver vara något formbart för att kunna passera ut genom ditt bäcken. Trycket på bebisens huvud kan göra att det ser tillplattat eller toppigt ut diret efter förlossningen, men det kommer att gradvis försvinna och gå tillbaka till normalt.

Du har nu så mycket fostervatten som du kommer att ha. 
Enligt nyare riktlinjer bör du vara uppmärksam på bebisens rörelse ända fram till förlossningen, och om du misstänker att något är fel p.g.a minskade fosterrörselser så bör du kontakta barnmorska/sjukvård.

❥Mamman:

Övre delen av din livmoder är nu ännu lite längre upp och befinner sig ca 14 cm ovanför naveln. Livmodern har vuxit en hel del de senaste veckorna allteftersom bebisen lagt på sig vikt. Du har antagligen gått upp omkring 13-14 kg fram till nu och du kommer inte att gå upp särskilt mycket mer.

Eftersom din livmoder trycker på organen i bukhålan och upp mot bröstkorgen så kan det ibland kännas obehagligt och svårt att andas. Du kan också känna smärta när din bebis sparkar på intilliggande organ.

Lyckligtvis så kommer bebisen att sjunka ned och fixeras i ditt bäcken under de kommande veckorna, och då kommer mycket av obehaget och andningsbesvären att avta.

Vanligtvis träffar man sin barnmorska/läkare varje vecka från och med nu, för att kunna följa slutstadiet av graviditeten och hur förlossningen närmar sig.

Det är också hög tid att fundera på förlossningen och prata om olika alternativ, så som smärtstillande medel och hur du vill föda. Prata med din MVC. 


❥Jag och min bebis:

Oj oj! Vecka 37 är här! Endast 4 veckor kvar nu! 

Hur allt går? Väldigt bra faktiskt! Jag har börjat få ont av sammandragningarna och värk i mage och rygg. Jag har tryck nedåt i magen och ilningar ner mot fiffi. MEN det är väl kanske inget att klaga på? Det tillhör väl? :-) 

Bebis bökar mycket. Gärna fram till 02 på natten och väcker mig nästan varje morgon vid 5. 
Jag har lite svårt att äta normala portioner nu. Det finns väldigt lite plats för maten i magen. Så om jag ätit normala portioner så spränger det i hela magen! Så jag får tänka mig för. Litet lätt illamående har dykt upp men det beror väl på den lilla platsen jag har i magen. Halsbrännan försvann när jag började ta en omeprazol varje morgon. Oerhört skönt. 
Jag vaknar varje gång jag ska vända mig om i sängen.  Och sover nu med en kudde mellan knäna. Och med öronproppar i öronen för att jag är så lättväckt nu. 

Inga bristningar har dykt upp än. Jag smörjer magen med kokosfett eller med en fet hudkräm varje kväll. Badar ibland med en klick kokosfett i badvattnet då är jag supermjuk sen! Kommer nog fortsätta med även sen när bebis är ute. 

Vi längtar mycket nu! Varje kväll tänker jag att detta kanske är sista kvällen msn somnar hemma som bara flickvän och pojkvän. Nästa gång kanske man är mamma och pappa! Det är faktiskt så nära nu! Dessutom är ju bebis så gott som färdigbakad där inne. 
På fredag ska vi till BM igen. Då ska vi sammanfatta vår graviditet och gå igenom förlossningen. Önskemål och så. Så jag tänkte läsa på lite de närmaste dagarna och färska upp minnet, och sen tänkte jag sätta mig ner med Fredrik och gå igenom önskemål. Hur han tänker och vad han vill. Så man har lite koll innan vi ska träffa BM. 

Viktuopgången ligger nu på +11 kg. Så nu är jag sjukt nära gränsen jag inte ville gå över från början! Hehe! Vi får väl se vad vikten slutar på, men gränsen jag hade innan lär jag gå över. Det handlar om 1 kg till. Samtidigt så ska man inte gå upp så mycket mer sägs det. Vi får väl se! Känns väldigt oviktigt just nu. Känner mig fortfarande smidig och jag "vaggar" inte som många gör i slutet. Jag rör mig som vanligt och inga foglossningar. Det enda som är jobbigt är att det är lite bökigt att böja sig och ta sig upp från liggande läge. Men jag känner mig verkligen inte som 11 kg plus!  Kanske för att de mesta sitter runt magen? 

Måndag 10 Februari. Vad betyder det för oss?

Alltså idag är det 10 februari och det betyder att det är prick en månad tills Lilla L är beräknad! Inte nog med det så är faktiskt februari en kort månad, och 10 mars är faktiskt en måndag. Så det betyder att det är prick 4 veckor kvar! Nu känns det väldigt nära! Jag sa till Fredrik förut:

- Det är bara 3 helger kvar! Sen är han tänkt att komma!! 

- oj! Va? Är det så nära? Snart har vi honom här ju! :-)

Wiie! Nu känns det inte längre som en evighet. Skönt. Men han kan ju faktiskt bestämma sig för att stanna inne 2 veckor till. Och då är det helt plötsligt 6 veckor kvar, 5 helger. Hoppas inte! Vill inte bli igångsatt och hålla på i all evighet på förlossningen! 

Man är väldigt nyfiken på när han tänkt komma ut faktiskt! Det är en utav tankarna som dyker upp ofta i mitt huvud. Men det finns ju inget svar på förrän han är här. Samma med hur han kommer att se ut. Det är omöjligt att bilda sig en uppfattning om hans utseende. 

Nej nu ska jag sluta och spekulera. Man kommer ändå ingenstans. 

10 % kvar. 90 % gjorda. Han har endast ett hjärta kvar att fylla i. Snälla bebis! Efter den 18 februari (V.38 = 37+0) så ska du enligt BM vara färdigbakad därinne. Var nu inte envis! Om vädret suger för att komma ut så har jag köpt mysiga filtar och fina mössor till dig så du inte ska frysa! Och du kommer få ligga lika tätt intill Mamma och Pappa som du redan gör. Vi har köpt allt som behövs till dig och lite till för att du ska få det så bra som möjligt här hos oss, Vår största kärlek. Vi längtar så mycket att vi snart spricker! ❤️

Väldigt cool bild! Här förstår man verkligen att det faktiskt ligger en bebis därinne! Önskar ibland att magen var genomskinlig eller åtminstone ha ett litet fönster så man kunde kika in till bebisen ibland. Se så han är okej. ❤️ 

Oh aj aj aj aj buff!

Godmorgon!

Ont i magen idag, igen?! :-( "mensvärk"-liknande smärta! Ursch!

 Mycket som inte är som det ska i min kropp nu. Tarmarna ligger väl i klämm så det funkar inte alls, typ. Haha! Känner mig bara tjockare och tjockare när jag bara äter något litet. Och vätskan börjar komma! Inte bra! Får dricka endast vatten nu så man sköljer genom kroppen. Sista månaden nu och jag ska rena kroppen med massa nyttigheter. Mycket grönsaker och fisk och frukt! Så man inte proppar i sig massa skit och lägger på sig ännu mer i vikt! 

Men idag har vi faktiskt både lösgodis, naturgodis och glass hemma! Haha! Så ja, idag kör vi! Sen är det stopp på skiten! Okej, på förlossningen är allt tillåtet att äta! :-* 

Verkar inte som att det ska regna idag, så jag ska ta mig en promenad. Så jag får komma ut och byta luft i lungorna. 

Nej nu blir det en extra starkt kopp kaffe! Endast för magens skull! ;-) så ska jag bläddra igenom mina träningstidningar/böcker. Kanske dags att börja använda dem? :-D Ja och så måste jag ju se QX gaygalan som kommer i repris nu. ❤️