söndag 4 januari 2009

Svartsjuka Pojkvänner..

..Finns de nått värre? Jora..

Fy fan va jobbigt de e när man inte kan lita på en person man Älskar. Gör ont i hela mej att erkänna de. Det har aldrig hänt förut. Jag litar alltid på folk innan de bevisar motsattsen. Men denna gången vet jag inte va som hänt. Jag vet att han älskar mej, men i visa situationer blir de jobbigt. Jag e nästan säker på att han inte kommer göra nått dumt emot mej. Men ändå kan jag inte släppa det helt. Jag e så rädd att förlora honom. Ville från början att allt skulle gå lugnt till. Att vi inte skulle stressa fram nått. Men när man blir kär släpper man allt och gör precis som man känner för stunden. Men nu e jag rädd för att jag ångrar vissa drag. Jag vill inte bli svag, va e det för fel på mej? Jag vill inte va sårbar. Fan oxå. Jag e ju så jävla kär i denna killen!

Va ska man välja på lixom, Va super kär och sårbar. Eller dra sej tillbax och va stark? Kan man bli Kär och stark samtidigt? Hur lång tid kommer de ta för mej isf? Jag vill att de ska hända nu. Men jag vet att sånt växer fram. Känns dumt mot honom att jag känner såhär. Finns en anledning, eller många anledningar. Och han vet om dem oxå. Hans handlingar. Jobbigt att jag ska känna så bara. Trodde jag kunde skita i sånt. Jag e ju ny för honom, han e ny för mej. Vi e nya för varandra. Jag tror jag får tänka om, om de här ska funka. Annars kommer jag ta dö på mej själv. Ta dö på oss. Kommer aldrig palla med att känna så här varje gång. Min älskling. Saknar honom oxå. Varit med varandra dygnet runt i en vecka. Och nu sitter jag ensam på Jobbet, och han sitter full på vagnen hemåt ifrån krogen. Jätte full.. Ursch, varför måste man bli jätte full? Bajs Bajs.. de e ju då dumma saker händer. När man inte har kontroll på läget. När man skiter i efterföljderna. När man gör som man känner för, för sekunden. Jag vet. Jag har oxå varit där. Men jag vet att i dom lägena vet jag att jag har någon som jag älskar, som älskar mej. Jag skulle aldrig kunna berätta de för den personen, och aldrig kunna ha det på mitt samvete. Därför har jag aldrig satt mej i den sitsen. Ist har jag gått hem till den jag älskar, krupit ner under täcket och kramat kärleken. Precis så ska jag göra på fredagnatt när man kommer hem. Pussa på honom, och viska i hans öra:

- Jag älskar dej <3

Inga kommentarer: