tisdag 23 december 2008

Dan före..

tjo!

På jobbet. Ovanligt? nja.. jag tycker jag alltid får jobba såna här skitdagar! Men men.. jag får ju pengar för jobbet oxå.

Ett jävla tjat om jobbet oxå! blääh!

Idag har jag tagit tag i en grej. Jag vet att det inte skulle skrivas med om R. Men idag har jag klippt trådarna helt. Känns så jävla skönt. Jag ska aldrig mer i mitt liv sätta mej i den sitsen igen! Nu vet jag hur det ska kännas i magen när man e kär. Och de va jag inte då. Jag har hela tiden vetat va det handlat om. Hans uppmärksamhet. Han gav mej den väldigt sällan. Men när jag väl fick den va han inte intressant längre. Jag e en sån tjej, som e van att folk ger mej uppmärksamhet och lägger märke till mej. Kanske låter lite dumt när jag säger de själv, men de som känner mej vet att det är så. Så när man träffar någon som tycker om mej, men ändå inte ger mej uppmärksamhet så vill man ju ha uppmärsamheten till varje pris av den personen. Inga blommor där inte. Nope, där fick man jobba för att synas. Men så ska det inte va. Man ska ge och ta.

Så som jag känner nu. Det känns helt perfekt. Sen vet man ju så klart aldrig vad som händer med något nytt. Men det blir väl va man gör det till oxå. Vill man så går det. När han kommer hem ska jag hålla hans hand tills jag somnar. Ligga tätt intill honom. Va mysigt! Jenny e kär! haha pirrar till och med i magen när jag skriver. Hoppas aldrig pirret går över. Kanske den dagen hans pirr går över.. då kan mitt oxå sluta. Men som det känns nu så vill jag aldrig att den dagen ska komma. Tänk va fort känslor kan komma. Hade aldrig trott att detta skulle uppstå lixom. Inte så konstigt att man inte trodde de heller. Varför tänker jag inte ta här, för då dömmer ni mej. Men jag tror han fattar. Från fyllehångel på krogen 3 kvällar, till att bli kär. Jag va rätt snabb denna gången med att erkänna det oxå. Annars brukar jag va rätt feg och hålla det för mej själv. För att risken för att man ska bli dissad e rätt stor i början. Vem vill de lixom? Han erkände det först. Då kunde jag andas ut och säga som det var. Helgen vi hade tillsammans va tydligen händelserik för mitt hjärta. Han måste ha planterat nått medans jag sov. ;) Kommer bli ett jävla tjat om honom ett tag nu tror ja. Men jag kan inte hjälpa de. Det e typ det enda som finns i mitt lilla huvud. :P

<3

Inga kommentarer: