Jag sitter återigen i min soffa. Joakim va här förut så vi va iväg och slängde massa skräp. Så nu kan jag bära ner saker härifrån ner dit. Jag fick igenom klädkammaren och 3 lådor står nu i hallen redo att bli nerburna. Ska fixa det sen, eller i morgon. Jag e så sjukt trött nu. Funderar på att lägga mej och kolla på en film. Men samtidigt så vill jag hänga med mina vänner. Saknar dem.
Idag gick de bra att träffa Joakim, eller rättare sagt lämna honom. Jag tror det som va i helgen va för att vi hamnade i gamla mönster. Han låg lixom i min säng med min hund, som varit våran hund. Där låg de och myste och jag kröp ner brevid. Kramades med honom. Jag höll till och med på att säga "jag-älskar-dej" innan vi släckte lampan. Men jag hann hejda mej innan ett ord kom ur min mun. Puuh.. Allt av en vana. Jag höll till och med ta hans hand förut när vi va och slängde skräpet. Han blev lika förvånad som jag när jag ryckte undan handen och insåg att så gör vi inte längre. Dock pussas och kramas vi än. :S Vet inte om det är så smart, men det är jävligt mysigt, och vi har väldigt svårt att inte ta på varandra när vi ses. Vanesak. Och vi dras såklart till varandra fortfarande. Hans pussas känns fortfarande som de bästa pussarna. Hans kramar är de kramar som kramas bäst. Som tröstar mest. Tror de går bra att ses såhär. Men vi ska nog inte hänga en hel helg tillsammans. Och speciellt inte hemma hos mej, som va vårt gemensamma hem tidigare. Det är då vi hamnar i de gamla. Och det vill jag inte. Kändes som vi gjorde slut igen, i söndags när han åkte hem till sitt. Där av panikångesten. Men bara jag tänker på varför vi inte är tillsammans så känns allt bra igen. Men det är väldigt lätt att tänka på det positiva med killen när man hänger med honom. Och glömmer det mindre bra. Vi är inte alls på samma plan, och i bland känns det som att jag vill vara med honom för att "rädda" honom. Han är ganska mycket lugnare när han va med mej än när han är själv. Men han måste mogna till det själv, inte mer hjälp av mej eller någon annan. Han e ju så jävla söt! Och mysig! En sån man vill alltid ska ligga i ens säng när man ska sova. Men vi vill inte tillbaka till de gamla, så vi får fortsätta sova i varsin säng. Han är bara en trygghet. Och det ska jag fixa på egen hand.
Nej nu fixar jag kvällsmat och bäddar ner mej tills någon av mina vänner hör av sej. Så får vi väl se vad om sker i kväll.
Tjaaooo!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar