sorry att jag inte bloggat. Men ni som har mej på instagram/facebook vet vad som hänt. Min lille vovve råkade ut för en olycka i går och bröt sitt ena framben. Eftersom vi va i värmland så fick det blir karlstads djursjukhus. De utförde inte den sortens operationer där så han fick smärtlindring och lugnande och så röntgade de hans ben. Japp det va rakt av. Så västerås va närmsta sjukhus. Men eftersom jag bor i göteborg så valde vi att åka hem. Min syster och hennes man och dotter körde med de 25 milen och lämnade mej på djursjukhuset här i göteborg, och körde sen 25 mil hem. Jag tackar de av hela mitt hjärta! Jag har en underbar familj där hemma i Värmland! Jag blev kvar på djursjukhuset i 3 timmar innan jag fick lämna stället. Texas blev kvar över natten och i dag har en veterinär ringt och tala om att han ska in på operation idag. Hur de skulle göra beror helt på. Hans ben gick av precis ovanför leden, så det finns kanske inte plats för skruvar. Då kanske de gipsar oxå. De skulle ringa mej när han va opererad och tala om hur det gick. Sen får jag hämta honom tidigast i morgon.
Hur jag mår? Jag mår skit. Jag har inte ätit något på över ett dygn, Jag gråter för mina lilla. Och att se på när benet på ens bebis går rakt av och höra hans hjärteskärande skrik va hemsk. Jag önskade att det va mitt ben som gick av. Jag har svårt att lämna bort Texas till och med till folk som jag känner . Och veta att han nu sitter i en bur på ett sjukhus med folk han aldrig har träffat får min mage att vändas ut och in. Folk tänker att "det är ju bara en hund". Men för mej så betyder han allt! Han har funnit med mej i 3 år, i tårar och skratt. Han är med mej överallt och det är sjukt svårt att sova utan honom även om han inte alltid ligger i min säng. Jag är livrädd att det ska hända något när jag inte är där. Att han ska dö på operationsbordet. Och att jag inte är där. Känns som att jag sviker honom. Han e ju inte bara mitt allt, Jag är ju allt för honom oxå.
Men nu kan jag inte göra något. Jag kan bara vänta på att det ringer och talar om hur det har gått. Jag kan bara hålla tummarna och försöka hålla mej lugn så att jag inte är ett nervvrak när han kommer hem i morgon. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar